För Mistra var en viktig händelse under 2017 att vi flyttade till nya lokaler. Vi vilar stadigt på vår historia och våra stadgar, men vill också vara en del av det moderna samhället – och har försökt skapa en miljö som speglar det. Vi har köpt in begagnade klassiska svenska möbler, använt produkter tillverkade av återvunnet material och renoverat möbler istället för att köpa nytt.

Bland forskningssatsningar som kommit igång under året finns Mistra Geopolitics som redan från början tagit plats i säkerhets- och geopolitiken. Har man väl skapat sig en plattform kommer forskningsresultaten som sedan genereras att bli efterfrågade. Ett annat program som etablerats är Mistra Carbon Exit, som kopplar direkt till Sveriges nya klimatlag och klimatmål om noll nettoutsläpp år 2045. Programmet ska titta på sektorer såsom transporter, infrastruktur och byggnader för att se hur de kan bidra till att åstadkomma nollutsläpp.

Även Mistra TerraClean har kommit igång under 2017 och bygger vidare på att Sverige är ledande inom materialforskning. Att hitta fler tillämpningar inom miljöområdet är viktigt för att rena till exempel gas- eller vattenströmmar. Slutligen är Mistra Sustainable Consumption en ny satsning riktad mot en av våra stora utmaningar för att nå ett hållbart samhälle – hur vår konsumtion kan förändras så att vi når viktiga klimatmål.

I vår kapitalförvaltning har vi fokuserat på ägarstyrning. Vi investerar i fonder och för en nära dialog med förvaltarna. Under året har vi utvecklat ett strukturerat sätt för den dialogen, utifrån en egen analys av våra investeringar. Avkastningen har varit god och överträffat index. Idag är vår förmögenhet 3,1 miljarder kronor, samtidigt som vi sedan start har betalat ut 4,1 miljarder kronor till olika satsningar. Under 2017 har 200 miljoner kronor gått till forskning som syftar till en god livsmiljö och att lösa prioriterade miljöproblem.

 

Åke Iverfeldt, VD Mistra

Åke Iverfeldt, VD Mistra

 

Mistras satsning på miljöutvärdering under lupp

En expertpanel med bland andra Maria Wetterstrand identifierar framgångsfaktorer hos miljöutvärderingsrådet Mistra EviEM.

läs mer
Europeiskt innovationspris till Mistra Urban Futures

Mistra Urban Futures startar året som vinnare i en europeisk tävling om ansvarsfull forskning och innovation.

läs mer
Forskningen om giftfri kornodling har växt vidare

Nya resultat om kornets inneboende förmåga att skydda sig mot skadedjur bygger vidare på forskning inom PlantComMistra.

läs mer
45 miljoner till program om hållbar konsumtion

Vilka verktyg politiker kan använda för att styra mot hållbar konsumtion ska undersökas av ett forskningsprogram lett av KTH.

läs mer
Miljöministern lyfte nyttan av forskning på Mistrabesök

Ännu mer miljöforskning i linje med Mistras satsningar. Det önskade sig miljöminister Karolina Skog när hon besökte Mistra.

läs mer
Workshop med unga bidrar till Mistras omvärldsbevakning

Digitalisering och teknisk utveckling, liksom mer individualisering och hälsa var teman när ungdomar delade med sig av sin syn på hållbarhet.

läs mer
Aktiva inom Mistra bland näringslivets mäktigaste kvinnor

Flera kvinnor med koppling till Mistra rankas som Sveriges mäktigaste när det gäller att förändra samhället.

läs mer
Forskning mot faktaresistens engagerade programchefer

Att engagera sig i samhällsdebatten utan att äventyra sin trovärdighet. Det diskuterades när Mistras programchefer träffades för att skapa synergier mellan sina forskningsfält.

läs mer
Mistra satsar 49 miljoner på underhåll av infrastruktur

Försenade tåg och vattenledningar som springer läck är exempel på att svensk infrastruktur har brister. Mistra utlyser ett nytt forskningsprogram kring underhåll av infrastruktur.

läs mer
Åke Iverfeldt invald i förtroenderåd för SNS

Mistras VD Åke Iverfeldt har valts in i SNS förtroenderåd, dess högsta beslutande organ. Han vill utnyttja uppdraget för att påverka, inte minst inom hållbarhetsområdet. Men även låta sig påverkas av andra i rådet.

läs mer
Förlängd satsning ska ge fler flyktingar i forskarpraktik

Mistra Refugee Program förlängs med ett år. Satsningen ska ge flyktingar en chans till praktik eller provjobb inom något av Mistras forskningsprogram.

läs mer
Future Forests vill driva debatten vidare

Trots att Future Forests avslutats fortsätter forskningsprogrammet att vara del i debatten. Fem filmer har tagits fram om de vägval svensk skog står inför.

läs mer
Mycket Mistraforskning vill påverka i Almedalen

En GMO-buffé och diskussioner om bättre klädkretslopp och svenskarnas friluftsliv var några av programpunkterna Mistra bidrog till under årets politikervecka i Visby.

läs mer
Ny satsning på minskad miljöbelastning från läkemedel

Regeringen vill sprida kunskap om läkemedels miljöeffekter och förbättra avloppsreningen av läkemedelsrester. Satsningar som båda bygger vidare på forskning från MistraPharma.

läs mer
25 år av kungliga samtal om miljö och utveckling

Under årets jubilerande Royal Colloquium deltog Mistras vd Åke Iverfeldt i ett samtal om klimatförändringarna och vikten av samarbete.

läs mer
Workshop om hur finansmarknaden kan bli grönare

Mistra bidrog till diskussionen om hedgefonder som förvaltar stora resurser kan blir mer hållbara i sina investeringar.

läs mer
Mistra får ny webbsida med mer sökfunktioner

Nu har Mistras webb fått ett helt nytt utseende. Tanken är att den både ska bli snyggare och mer lättanvänd.

läs mer
Mistras satsning på hållbar utveckling i Arktis går i mål

Mistra Arctic Sustainable Development presenterar sina slutsatser efter fyra års forskning. Programmet har både blickat bakåt och framåt för att försöka förstå Arktis historia.

läs mer
Lärdomar från framgångsrikt arbete mot försurning

Femtio år av åtgärder mot försurningen i Europa uppmärksammades i ett internationellt seminarium med Mistra som en av arrangörerna.

läs mer
Mistra medverkar på FN:s klimatmöte i Bonn

Två Mistraprogram arrangerar sidoevent vid det stora klimatmötet i Bonn. Bland annat presenteras en handlingsplan för att vända utsläppen nedåt och nå globala nollutsläpp 2050.

läs mer
Utlysning för ett program om bioekonomi

Mistra ska starta ett program om bioekonomi där skogens resurser ska stå i fokus. Utlysningen har en budget på 83 miljoner kronor under fyra år.

läs mer
Nytt forskningscentrum om hållbara investeringar

Stockholm Sustainable Finance Center är ett nytt kunskapscenter för hållbara investeringar. Mistra är en av de aktörer som har verkat för att centret ska komma till stånd.

läs mer
Mistra flyttar till nya lokaler

Från december blir Mistras nya adress Sveavägen 25 i en fastighet som är miljömärkt med den internationella certifieringen LEED Guld.

läs mer

Lösa viktiga miljöproblem

Lösa viktiga miljöproblem

Med sina satsningar bidrar Mistra till att lösa klimatfrågan och andra miljöproblem som kräver vetenskap av strategisk betydelse. Forskningen kombinerar olika kunskaper och involverar redan från början relevanta aktörer för att komma till nytta.

Starka forskningsmiljöer

Starka forskningsmiljöer

Mistra bygger upp starka forskningsmiljöer av hög internationell klass som bidrar till hållbar utveckling. Program och forskningscentrum ger både unik tvärvetenskaplig kunskap och utvecklar helt nya vetenskapliga områden.

Konkurrenskraft och tillämpningar

Konkurrenskraft och tillämpningar

Svensk konkurrenskraft stärks av Mistras forskningssatsningar. Företag, offentliga aktörer och andra användare utvecklar nya produkter, tjänster och arbetsmetoder som bidrar till ett bättre liv och att samhället ställs om för framtidens utmaningar.

Forskarporträtt

AnnikaE_600x600
Hon vill se fler möten kring frågor i Arktis
Samtal är ett viktigt verktyg för utvecklingen av Arktis enligt Annika E. Nilsson.
Erik-Andersson_600x600
Erik Andreasson hoppas på förädlad potatis
Läs om forskaren som vill att genmodifierade grödor ska få börja säljas för miljöns skull.
LarsZ_600x600
Han pusslar ihop ett klimatneutralt Sverige
Vår nya klimatlag ställer krav på omställning av samhället enligt Lars Zetterberg
Neal-H_600x600
Neal Haddaway lär ut att undvika misstag
Läs mer om forskaren som reser världen runt för att lära ut systematiska utvärderingar.
AsaÖ_600x600
Hon arbetar för att ge våra textiler nytt liv
Åsa Östlund vill ändra på att merparten av de kläder vi köper hamnar i soporna.
MalinM1_600x600
Malin Mobjörk visar hur olika hot hänger ihop
Läs om forskaren som ser på säkerhetsrisker i spåren av ett ändrat klimat.

Fem frågor till Thomas Rosswall,
mångårig aktör i olika Mistrasatsningar som nu går i försenad pension

    1. Du har varit inblandad i såväl Stockholm Resilience Centre som Mistra Biotech och Mistra EviEM. Under 2017 lämnade du styrelsen för Mistra Urban Futures. Du har hunnit bli 76 år, är det tid att trappa ned?

      Nej, inte riktigt än, jag har ett uppdrag kvar som ordförande i Sidas vetenskapliga råd. Vi har nyligen fått rollen att vara rådgivande till hela myndigheten i forskningsrelevanta frågor. Att forskningsfrågor har fått ökad tydlighet i biståndsverksamheten tycker jag är väldigt roligt. På den tid jag får över ska jag läsa alla de här skönlitterära böckerna som jag köper, men aldrig hinner läsa. Och så ska jag resa, umgås med vänner och gå på opera.

    2. Att forskningsresultat ska nå ut i samhället är en nyckelfråga för Mistra. Hur står det till med relevansen inom miljöforskningen?

      De flesta politiska beslut på miljöområdet baseras på kunskap och forskningsresultat. Men det är väldigt svårt att mäta forskningens effekter och ge konkreta exempel på hur politiska beslut eventuellt kopplar till forskningsresultat.

      Upptäckten av ozonhålet var genial atmosfärkemisk forskning, men orsakerna var få och relativt lätta att identifiera så det var lätt att enas om politiska beslut och åtgärder. Det har ändå tagit trettio år för att se resultat. Många andra miljöfrågor är betydligt mer komplexa och kräver både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Här har Mistra gått före och spelat en viktig roll för ökad relevans, genom att skapa breda tvärvetenskapliga program utifrån en given problemformulering.

    3. Kan du ge exempel på hur du själv jobbat med forskningsrelevans?

      Mistra Urban Futures, där jag fram till förra året alltså var styrelseordförande, är ett utmärkt exempel på relevans. Vi arbetade med hållbar stadsutveckling i fem städer och regioner runtom i världen, i nära samarbete med avnämarna. Oavsett om det var i en kommun, stad eller region satt tjänstemän ned tillsammans med forskare för att identifiera viktiga frågeställningar. Det är ett ovanligt och nytt sätt att jobba. Det ger en bättre förståelse för varandras situation, inte minst för forskarna att veta vad de kan förvänta sig av den politiska processen.

    4. Hur ser man inom forskarsamhället på begreppet relevans?

      Det talas mycket om relevans och många säger att de ägnar sig åt det, men de flesta forskare tar tyvärr inte frågan på allvar. Tittar man närmare är det mest en Potemkin-kuliss.  När jag för några år sedan var med och utvärderade några stora svenska forskningsprogram, var kraven att de efter fem år dels skulle ha blivit världsledande, dels att forskningen skulle vara samhällsrelevant. Alla program var världsledande, men bara en av fem programledningar förstod ens frågan om relevans och kunde ge ett svar… Naturligtvis hade forskarna reflekterat över relevans i ansökan. Men sen hade de inte haft det i åtanke när man bedrev forskningen.

    5. Det talas allt mer om relevans, och kraven ökar från politiskt håll.  Är det på väg att bli ett för stort fokus på forskningens nytta?

      Nej, det tycker jag inte. Nyfikenhetsforskning och relevans är begrepp som går i varandra, avgörande är att stödja forskning av hög kvalitet. Min uppfattning är att unga forskare idag generellt är mycket mer intresserade av samhällsrelevans än tidigare. Ta till exempel Stockholm Resilience Centre, där jag också var verksam, som redan från starten jobbade mycket med samhällsrelevans. Även om forskningen inte passade in i den traditionella akademiska strukturen, var det oerhört många unga doktorander som sökte sig dit, eftersom det var ett spännande och ett nytt sätt att jobba.

       

Läs en längre intervju med Thomas Rosswall: Mistra Urban Futures forskning har framtiden för sig

Mistra i siffror

Utbetalningar från Mistra 0 Mkr

totalt för svenska mottagare i Mkr
0
totalt för utländska mottagare i Mkr
0

Utbetalningar i Mkr fördelat på lärosäten och institut

Utbetalningar i Mkr till de fem största mottagarna

0
Fem största mottagarnas andel i procent av totalt utbetalt belopp.

Sex frågor till Mette Morsing, som forskar om hållbara finanser inom professuren The Mistra Chair of Sustainable Markets

  1. Vad fick dig att flytta till Handelshögskolan från Danmark och Copenhagen Business School?

    Det som lockade mig att ta tjänsten och flytta till Stockholm är att Handelshögskolan både har en prestigeutbildning med hög internationell standard, och att skolledningen har så tydligt fokus på hållbarhetsfrågor. Det är svårt att hitta något motsvarande på andra håll i världen.

    Lika viktigt är att alla delar av högskolan arbetar aktivt med långsiktig utveckling. Även på Copenhagen Business School (CBS) där jag arbetade tidigare fanns ett stort engagemang för hållbarhet. Med ett undantag, avdelningen för finansmarknader var tyvärr inte det minsta intresserad av frågan.

  2. Vad har Mistras satsningar haft för betydelse för en mer hållbar finansmarknad?

    Mistra har systematiskt och med stort engagemang främjat forskningen inom området. Det har inte bara påverkat intresset för hållbarhet inom både den svenska affärsvärlden och forskningen. Idag är nästan alla företag, banker och fondbolag engagerade i frågan.  Regeringen har dessutom lanserat satsningen Stockholm Sustainable Finance Centre som ger Sverige en ännu starkare plattform för hållbarhetsforskningen.

    Att Mistra ger oss fria händer att utveckla forskningsområdet gör att vi har en unik möjlighet att lyfta ämnet. Det som nu står på önskelistan är att vi får resurser att kunna bjuda hit internationella forskare för att arbeta med oss under kortare eller längre perioder.

  3. Hur vill du utveckla forskningen och er inriktning?

    Jag vill att Misum och Handelshögskolan ska fokusera på den internationella utvecklingen. Det betyder inte att vi ska släppa det svenska perspektivet, snarare ska vi ta ett antal erfarenheter från Sverige och testa och utveckla dem i samarbete med forskare från andra delar av världen. På det sättet kan vi få insikter och kunskaper som kan bli till en fördel för Sverige.

  4. Hur ser omvärlden på forskningen om hållbara finanser på Handelshögskolan?

    Det vi gör uppmärksammas av många internationellt verksamma forskare som gärna vill samarbeta med oss. Bland annat har University of Oxford bjudit in oss, tillsammans med 14 andra universitet, till ett forskningssamarbete inom området.

    Vi bygger nu även upp forskningssamarbeten med ett antal andra internationella universitet, bland annat med New York University.  Det är intressant att se hur olika länder förhåller sig till ämnet. Bland annat är de finansiella marknaderna i New York inte riktigt lika intresserade av att integrera hållbarhet i sin förvaltning som de svenska finansiella aktörerna är.

  5. Får ni gehör för hållbarhetsidéerna bland Handelshögskolans studenter?

    De flesta förstår tankegångarna, vilket kan komma att få stor betydelse eftersom många av studenterna på sikt kommer att ha höga positioner i det svenska samhället och inom näringslivet. Har de då kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor kan det ge betydande effekter. Men det är även viktigt att ge dem insikter om att det finns fallgropar för hållbarhetsarbetet, inte minst inom det politiska och ekonomiska området.

    Alla studenter är naturligtvis inte överens med oss om hur hållbarhetsfrågor bäst ska hanteras. Vilket är bra eftersom det skapar stimulerande diskussioner i klassrummen och demonstrerar för studenterna att det inte finns några ”one size fits all”-lösningar.

  6. Går det att tjäna pengar på finansiella tjänster i en hållbar ekonomi?

    Det är absolut möjligt att göra vinster även i en grön ekonomi. Skillnaden är att man bör ha ett lite längre perspektiv när man gör investeringar. Den andra fördelen med ett mer hållbart förhållningssätt är att man minskar sina risker. För ett företag kan det bland annat handla om att de riskerar att förlora kundernas förtroende om de inte bry sig om miljön eller mänskliga rättigheter.

Mistras kansli

Åke Iverfeldt
VD
ake.iverfeldt(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 24
Mobil: 070 – 732 03 17

Johan Edman
Programansvarig
johan.edman(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 28
Mobil: 070-732 40 73



Birgitta Jonsson Palmgren
Administrativ chef
birgitta.jonssonpalmgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 34 80
Mobil: 070-344 54 66

Christopher Folkeson Welch
Programansvarig
chris.welch(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 26
Mobil: 070-732 30 74


Malin Lindgren
Kommunikationsansvarig
malin.lindgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Mobil: 076-112 37 00

Thomas Nilsson
Programansvarig
thomas.nilsson(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Mobil: 070-629 88 12


Linnea Kassmo
Kontorskoordinator
linnea.kassmo(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 23
Mobil: 070-659 09 60

Josefin Lönberg
Ekonom
josefin.lonberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 25


asa-moberg-2_94x94Åsa Moberg
Programansvarig
asa.moberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Mobil: 070-732 46 02