stiftelsen för miljöstrategisk forskning
stödjer forskning av strategisk betydelse för en
god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling
För Mistra var en viktig händelse under 2017 att vi flyttade till nya lokaler. Vi vilar stadigt på vår historia och våra stadgar, men vill också vara en del av det moderna samhället – och har försökt skapa en miljö som speglar det. Vi har köpt in begagnade klassiska svenska möbler, använt produkter tillverkade av återvunnet material och renoverat möbler istället för att köpa nytt.
Bland forskningssatsningar som kommit igång under året finns Mistra Geopolitics som redan från början tagit plats i säkerhets- och geopolitiken. Har man väl skapat sig en plattform kommer forskningsresultaten som sedan genereras att bli efterfrågade. Ett annat program som etablerats är Mistra Carbon Exit, som kopplar direkt till Sveriges nya klimatlag och klimatmål om noll nettoutsläpp år 2045. Programmet ska titta på sektorer såsom transporter, infrastruktur och byggnader för att se hur de kan bidra till att åstadkomma nollutsläpp.
Även Mistra TerraClean har kommit igång under 2017 och bygger vidare på att Sverige är ledande inom materialforskning. Att hitta fler tillämpningar inom miljöområdet är viktigt för att rena till exempel gas- eller vattenströmmar. Slutligen är Mistra Sustainable Consumption en ny satsning riktad mot en av våra stora utmaningar för att nå ett hållbart samhälle – hur vår konsumtion kan förändras så att vi når viktiga klimatmål.
I vår kapitalförvaltning har vi fokuserat på ägarstyrning. Vi investerar i fonder och för en nära dialog med förvaltarna. Under året har vi utvecklat ett strukturerat sätt för den dialogen, utifrån en egen analys av våra investeringar. Avkastningen har varit god och överträffat index. Idag är vår förmögenhet 3,1 miljarder kronor, samtidigt som vi sedan start har betalat ut 4,1 miljarder kronor till olika satsningar. Under 2017 har 200 miljoner kronor gått till forskning som syftar till en god livsmiljö och att lösa prioriterade miljöproblem.
Åke Iverfeldt, VD Mistra
En expertpanel med bland andra Maria Wetterstrand identifierar framgångsfaktorer hos miljöutvärderingsrådet Mistra EviEM.
Mistra Urban Futures startar året som vinnare i en europeisk tävling om ansvarsfull forskning och innovation.
Nya resultat om kornets inneboende förmåga att skydda sig mot skadedjur bygger vidare på forskning inom PlantComMistra.
Vilka verktyg politiker kan använda för att styra mot hållbar konsumtion ska undersökas av ett forskningsprogram lett av KTH.
Ännu mer miljöforskning i linje med Mistras satsningar. Det önskade sig miljöminister Karolina Skog när hon besökte Mistra.
Digitalisering och teknisk utveckling, liksom mer individualisering och hälsa var teman när ungdomar delade med sig av sin syn på hållbarhet.
Flera kvinnor med koppling till Mistra rankas som Sveriges mäktigaste när det gäller att förändra samhället.
Att engagera sig i samhällsdebatten utan att äventyra sin trovärdighet. Det diskuterades när Mistras programchefer träffades för att skapa synergier mellan sina forskningsfält.
Försenade tåg och vattenledningar som springer läck är exempel på att svensk infrastruktur har brister. Mistra utlyser ett nytt forskningsprogram kring underhåll av infrastruktur.
Mistras VD Åke Iverfeldt har valts in i SNS förtroenderåd, dess högsta beslutande organ. Han vill utnyttja uppdraget för att påverka, inte minst inom hållbarhetsområdet. Men även låta sig påverkas av andra i rådet.
Mistra Refugee Program förlängs med ett år. Satsningen ska ge flyktingar en chans till praktik eller provjobb inom något av Mistras forskningsprogram.
Trots att Future Forests avslutats fortsätter forskningsprogrammet att vara del i debatten. Fem filmer har tagits fram om de vägval svensk skog står inför.
En GMO-buffé och diskussioner om bättre klädkretslopp och svenskarnas friluftsliv var några av programpunkterna Mistra bidrog till under årets politikervecka i Visby.
Regeringen vill sprida kunskap om läkemedels miljöeffekter och förbättra avloppsreningen av läkemedelsrester. Satsningar som båda bygger vidare på forskning från MistraPharma.
Under årets jubilerande Royal Colloquium deltog Mistras vd Åke Iverfeldt i ett samtal om klimatförändringarna och vikten av samarbete.
Mistra bidrog till diskussionen om hedgefonder som förvaltar stora resurser kan blir mer hållbara i sina investeringar.
Nu har Mistras webb fått ett helt nytt utseende. Tanken är att den både ska bli snyggare och mer lättanvänd.
Mistra Arctic Sustainable Development presenterar sina slutsatser efter fyra års forskning. Programmet har både blickat bakåt och framåt för att försöka förstå Arktis historia.
Femtio år av åtgärder mot försurningen i Europa uppmärksammades i ett internationellt seminarium med Mistra som en av arrangörerna.
Två Mistraprogram arrangerar sidoevent vid det stora klimatmötet i Bonn. Bland annat presenteras en handlingsplan för att vända utsläppen nedåt och nå globala nollutsläpp 2050.
Mistra ska starta ett program om bioekonomi där skogens resurser ska stå i fokus. Utlysningen har en budget på 83 miljoner kronor under fyra år.
Stockholm Sustainable Finance Center är ett nytt kunskapscenter för hållbara investeringar. Mistra är en av de aktörer som har verkat för att centret ska komma till stånd.
Från december blir Mistras nya adress Sveavägen 25 i en fastighet som är miljömärkt med den internationella certifieringen LEED Guld.
Fem frågor till Thomas Rosswall,
mångårig aktör i olika Mistrasatsningar som nu går i försenad pension
Nej, inte riktigt än, jag har ett uppdrag kvar som ordförande i Sidas vetenskapliga råd. Vi har nyligen fått rollen att vara rådgivande till hela myndigheten i forskningsrelevanta frågor. Att forskningsfrågor har fått ökad tydlighet i biståndsverksamheten tycker jag är väldigt roligt. På den tid jag får över ska jag läsa alla de här skönlitterära böckerna som jag köper, men aldrig hinner läsa. Och så ska jag resa, umgås med vänner och gå på opera.
De flesta politiska beslut på miljöområdet baseras på kunskap och forskningsresultat. Men det är väldigt svårt att mäta forskningens effekter och ge konkreta exempel på hur politiska beslut eventuellt kopplar till forskningsresultat.
Upptäckten av ozonhålet var genial atmosfärkemisk forskning, men orsakerna var få och relativt lätta att identifiera så det var lätt att enas om politiska beslut och åtgärder. Det har ändå tagit trettio år för att se resultat. Många andra miljöfrågor är betydligt mer komplexa och kräver både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Här har Mistra gått före och spelat en viktig roll för ökad relevans, genom att skapa breda tvärvetenskapliga program utifrån en given problemformulering.
Mistra Urban Futures, där jag fram till förra året alltså var styrelseordförande, är ett utmärkt exempel på relevans. Vi arbetade med hållbar stadsutveckling i fem städer och regioner runtom i världen, i nära samarbete med avnämarna. Oavsett om det var i en kommun, stad eller region satt tjänstemän ned tillsammans med forskare för att identifiera viktiga frågeställningar. Det är ett ovanligt och nytt sätt att jobba. Det ger en bättre förståelse för varandras situation, inte minst för forskarna att veta vad de kan förvänta sig av den politiska processen.
Det talas mycket om relevans och många säger att de ägnar sig åt det, men de flesta forskare tar tyvärr inte frågan på allvar. Tittar man närmare är det mest en Potemkin-kuliss. När jag för några år sedan var med och utvärderade några stora svenska forskningsprogram, var kraven att de efter fem år dels skulle ha blivit världsledande, dels att forskningen skulle vara samhällsrelevant. Alla program var världsledande, men bara en av fem programledningar förstod ens frågan om relevans och kunde ge ett svar… Naturligtvis hade forskarna reflekterat över relevans i ansökan. Men sen hade de inte haft det i åtanke när man bedrev forskningen.
Nej, det tycker jag inte. Nyfikenhetsforskning och relevans är begrepp som går i varandra, avgörande är att stödja forskning av hög kvalitet. Min uppfattning är att unga forskare idag generellt är mycket mer intresserade av samhällsrelevans än tidigare. Ta till exempel Stockholm Resilience Centre, där jag också var verksam, som redan från starten jobbade mycket med samhällsrelevans. Även om forskningen inte passade in i den traditionella akademiska strukturen, var det oerhört många unga doktorander som sökte sig dit, eftersom det var ett spännande och ett nytt sätt att jobba.
Läs en längre intervju med Thomas Rosswall: Mistra Urban Futures forskning har framtiden för sig
totalt för svenska mottagare i Mkr 0totalt för utländska mottagare i Mkr 0
Utbetalningar i Mkr fördelat på lärosäten och institut
Utbetalningar i Mkr till de fem största mottagarna
0Fem största mottagarnas andel i procent av totalt utbetalt belopp.
Sex frågor till Mette Morsing, som forskar om hållbara finanser inom professuren The Mistra Chair of Sustainable Markets
Det som lockade mig att ta tjänsten och flytta till Stockholm är att Handelshögskolan både har en prestigeutbildning med hög internationell standard, och att skolledningen har så tydligt fokus på hållbarhetsfrågor. Det är svårt att hitta något motsvarande på andra håll i världen.
Lika viktigt är att alla delar av högskolan arbetar aktivt med långsiktig utveckling. Även på Copenhagen Business School (CBS) där jag arbetade tidigare fanns ett stort engagemang för hållbarhet. Med ett undantag, avdelningen för finansmarknader var tyvärr inte det minsta intresserad av frågan.
Mistra har systematiskt och med stort engagemang främjat forskningen inom området. Det har inte bara påverkat intresset för hållbarhet inom både den svenska affärsvärlden och forskningen. Idag är nästan alla företag, banker och fondbolag engagerade i frågan. Regeringen har dessutom lanserat satsningen Stockholm Sustainable Finance Centre som ger Sverige en ännu starkare plattform för hållbarhetsforskningen.
Att Mistra ger oss fria händer att utveckla forskningsområdet gör att vi har en unik möjlighet att lyfta ämnet. Det som nu står på önskelistan är att vi får resurser att kunna bjuda hit internationella forskare för att arbeta med oss under kortare eller längre perioder.
Jag vill att Misum och Handelshögskolan ska fokusera på den internationella utvecklingen. Det betyder inte att vi ska släppa det svenska perspektivet, snarare ska vi ta ett antal erfarenheter från Sverige och testa och utveckla dem i samarbete med forskare från andra delar av världen. På det sättet kan vi få insikter och kunskaper som kan bli till en fördel för Sverige.
Det vi gör uppmärksammas av många internationellt verksamma forskare som gärna vill samarbeta med oss. Bland annat har University of Oxford bjudit in oss, tillsammans med 14 andra universitet, till ett forskningssamarbete inom området.
Vi bygger nu även upp forskningssamarbeten med ett antal andra internationella universitet, bland annat med New York University. Det är intressant att se hur olika länder förhåller sig till ämnet. Bland annat är de finansiella marknaderna i New York inte riktigt lika intresserade av att integrera hållbarhet i sin förvaltning som de svenska finansiella aktörerna är.
De flesta förstår tankegångarna, vilket kan komma att få stor betydelse eftersom många av studenterna på sikt kommer att ha höga positioner i det svenska samhället och inom näringslivet. Har de då kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor kan det ge betydande effekter. Men det är även viktigt att ge dem insikter om att det finns fallgropar för hållbarhetsarbetet, inte minst inom det politiska och ekonomiska området.
Alla studenter är naturligtvis inte överens med oss om hur hållbarhetsfrågor bäst ska hanteras. Vilket är bra eftersom det skapar stimulerande diskussioner i klassrummen och demonstrerar för studenterna att det inte finns några ”one size fits all”-lösningar.
Det är absolut möjligt att göra vinster även i en grön ekonomi. Skillnaden är att man bör ha ett lite längre perspektiv när man gör investeringar. Den andra fördelen med ett mer hållbart förhållningssätt är att man minskar sina risker. För ett företag kan det bland annat handla om att de riskerar att förlora kundernas förtroende om de inte bry sig om miljön eller mänskliga rättigheter.
Mistras kansli
Åke Iverfeldt
VD
ake.iverfeldt(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 24
Mobil: 070 – 732 03 17
Johan Edman
Programansvarig
johan.edman(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 28
Mobil: 070-732 40 73
Birgitta Jonsson Palmgren
Administrativ chef
birgitta.jonssonpalmgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 34 80
Mobil: 070-344 54 66
Christopher Folkeson Welch
Programansvarig
chris.welch(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 26
Mobil: 070-732 30 74
Malin Lindgren
Kommunikationsansvarig
malin.lindgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Mobil: 076-112 37 00
Thomas Nilsson
Programansvarig
thomas.nilsson(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Mobil: 070-629 88 12
Linnea Kassmo
Kontorskoordinator
linnea.kassmo(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 23
Mobil: 070-659 09 60
Josefin Lönberg
Ekonom
josefin.lonberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Åsa Moberg
Programansvarig
asa.moberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Mobil: 070-732 46 02